Wednesday, February 22, 2006


La prima figlia di mia sorellina, Hannah doveva per forza essere pubblicata. non fa il bagno nel vino (ancora) ma, sarà sicuramente una grande amatrice del vino. La zia non permetterebbe altro.

Saturday, February 11, 2006


Den lite morkare perioden i Florens tog sin borjan, har fortsatt och ar mot ett mycket efterlangtat slut. Man brukar saga att den 21 mars ar borjan pa varen, kanske har aven Sverige ett exakt datum men jag hade aldrig hort talas om det. Trodde det var snodropparna som overgick till tussilago som overgick till vitsippor som lamnade over till liljekonvaljer och syrener som sedan blir till midsommarblomster och smorblommor, men jag ar nog aldeles for paverkad av min rodluvebakgrund.

I Italien ar det sensommar och i Sverige host nar vindruvorna ar klara for skordning. Men, da ar det annu langt kvar tills att ett vin blir fardigt for att dricka. Den 27 februari kommer Brunello di Montalcino 2001, Brunello di Montalcino Riserva 2000 och Rosso di Montalcino 2004 ut. Ett av de mest kanda toskanska vinerna som produceras i Montalcino en liten by i sodra delen av regionen. Brunello ar lagrat i minst 2 ar pa ekfat och blir sedan tappat pa flaska dar det lagras i annu 3 ar. Samma vin i Riserva form lagras annu ett ar pa ekfat medans Rosso di Montalcino ar lagrat endast 2 ar i flaska.

En god flaska Brunello kostar mellan 30-50 euro men om man vill ha en 1997:a eller annu glamorosare en 1997:a fran vinproducenten Biondi Santi som var det forsta som nagonsin producerade Brunello kan man fa betala upp till 150-200 euro, en Riserva av samma vin kostar ca 10-20 euro extra per flaska. Rosso di Montalcino, som ar gjort pa samma druvor odlade pa samma kulle men, som sagt, lagrat under kortare tid kostar mellan 14-25 euro beroende pa argang, vinhus och betyg i "Boken om Italienska viner", som sammanstalls varje ar dar tusentals viner avsmakas av tusentals kompetenta vinsmakare. Betyget varierar mellan 1 upp till 4 vinglas.

Druvan som anvands for att framstalla dessa viner ar Sangiovese Grosso, en mycket anvand druva generellt i toscanska viner. De kanda Chianti-vinerna till exempel maste, av lag bestamt, innehalla minst 70% Sangiovese druvor for att fa kalla sig ett Chianti-vin.

Sangiovese-druvan ar speciell for sin mycket syrliga smak. Bade Brunello och Rosso di Montalcino ar utmarkta mat-viner just for att de ar syrliga och renar munnen. Brunello och speciellt Riserva ar givetvis mycket tyngre och ekigare och darfor aven ett perfekt "vino da meditazione", ett vin-efter-maten som med sin starka smak fungerar bra aven for sig sjalv medans man funderar over livets fragor.

Allt for denna gang!

Jag aterkommer efter den 27 februari da jag varit pa vinsmakar-oppningen av Brunello och Rosso di Montalcino med kommentarer pa den nya argangen. Kanske ar det en ny 1997:a, vem vet.