Saturday, January 26, 2008

Devo assolutamente fare qualcosa per rendere questo blog più leggibile. Troppe lingue, tutte insieme. Un po' come tanti nuovi vini cosi detti "innovativi". Enologia artistica, cocktail bacchiano, esperimento chimico, chiamatelo come volete ma bisogna amettere che talvolta è troppo.

Il Cabernet Franc o il Syrah non fanno tradizionalmente parte della terra Toscana ed è ovvio che un vino così, di Toscano ne ha veramente poco a che fare. Non ha nemmeno tanto a che fare con i vini francesi visto che il clima e il terreno sono completamente diversi.

Questi pezzi d'arte moderna vanno alla ricerca di soddisfare i palati della massa. Un po' di legno francese per dare il classico profumo vanigliato, un innaturale esposizione delle uve (tradizionalmente derivanti da un clima più fresco) al sole italiano dà quel tono di marmelata che per tanti anni ha guidato il mercato di massa (specialmente quello americano). Questo non è un reale problema, il problema arriva quando il lavoro in cantina prende il sopravvento sull'attenzione alla vigna e alle tradizioni.

Come si direbbe qui a Firenze "Fare come il gobbo di Peretola", metteva una gobba anche sul petto perchè così notavano meno quella sulla spalla..

Non si può nascondere un difetto con un altro difetto e non capisco cosa non ha il Sangiovese? Un buon bicchiere di Chianti bevuto in Chianti, esiste miglior modo di godere la vita?

Wednesday, January 16, 2008

Dags att skriva lite pa svenska. Kanske borjar denna blog att bli lite forvirrande, aldeles for manga sprak? Lite som vissa IGT viner kan kannas, lite for manga olika druvor for att kunna kanna skillnaden mellan dem. En kemisk formel, en cocktail, ett enologiskt konstverk, kalla det vad ni vill men ibland blir dt bara for mycket.

Nar det handlar om Italienska viner ar det viktigt att minnas att vi inte befinner oss i Bordeaux och att Cabernet Sauvignon och Merlot inte ar druvsorter som enligt traditionen odlas har. Vad hade etruskerna sagt om de vetat att det en dag skulle vara de franska druvorna att ta over vinmarknaden aven i Toskana?

Det ar spannande och innovativt att experimentera, men nar aven den minsta lilla vingard tar fram ett "minituscan" baserat pa Merlot, Cabernet lite Syrah avrundat pa ekfat sa att vaniljdoften tar overhanden for att doda alla andra eventuella smaker, eller, ibland defekter, blir det lojligt. Sarskilt sen nar den vanligtvis lojligt overdrivna prislappen satts.

Vissa av dessa viner ar lyckade och spannande men nar innovationen blir slentrian i form av ett aldeles for manga ganger upprepat recept, foredrar jag ett enkelt, traditionellt lite rivigt och syrligt Chianti. Sa som det en gang i tiden gjordes: Sangiovese med en liten procentenhet Malvasia Nera och/eller Trebbiano.

Det ar ingen idè att gomma en svag karaktar med hjalp av ett overdrivet aldrande pa ekfat eller genom att blanda ut det med enklare och rundare druvsorter, det ar inte bara kvalitativt synligt i resultatet men dessutom patetiskt.

Eller som man skulle saga har i Florens: "Far come il gobbo di Peretola" (Att gora som den puckelryggade fran Peretola). Han satte en knol pa brostet ocksa sa att ingen skulle lagga marke till den pa ryggen..