Wednesday, May 31, 2006


Idag pratar jag om Frescobaldi, ett av de mest kända vinhusen i Toscana. Jag har redan nämnt ett vitt vin från Castello di Pomino men det är inte det enda vinet som tillverkas där, utan ett av tre. Deras röda Pomino Rosso gjort av en stor procentenhet Sangiovese och delar av Pinot nero och Cabernet Sauvignon är ett annorlunda toskanskt vin trots den stora delen Sangiovese som ju är de rodas kännemarke i den här regionen. Detta beror på läget där druvorna odlas som sträcker sig upp till 730 meters höjd. Detta ger den lite kryddigare smaken ganska ovanlig bland den har typen av viner. Dessutom är Pinot nero en väldigt ovanlig druva i Toscana som trivs i Pomino just pa grund av hojden och därmed det lite friskare klimatet (pa väg till vingarden åker man igenom en mycket svensk barrskog). Aven de lite yngre årgangarna har en mjuk karaktär med smak av körsbär.

Det tredje vinet som produceras här är ännu ett vitt men med en helt annan stil än Pomino Bianco, detta är : Benefizio. Ett av de första försöken i Italien att åldra vitt vin i barrique (franska små ek-fat) och får därav sin parfym. Vanilj, blommor, frukt, dessa smaker som är typiska för den här typen av viner. Trots dessa likheter är Benefizio dock ett mer elegant vin där smaken av barrique inte alls tar överhanden utan endast ger en extra styrka. Färgen ar gyllene och konsistensen trog och rund, nästan lite krämig. Ett aromatiskt, fruktigt men inte sott vin som passar utmärkt till lite fetare fisk, vitt kött och lagrade ostar. Pomino Bianco, som jag redan namnt i ett tidigare inlägg är ett mer klassiskt vin som kräver milda smaker som skaldjur och fisk tillagat utan aldeles för smakfulla såser.

I helhet var besöket på Il Castello di Pomino intressant, delvis för den speciella terrängen och det höga läget, dels for den klassiska produktions-processen som behåller många av de äldre traditionerna. De antika byggnaderna och de familjer som varit bosatta där har en aldeles egen historia som jag kommer att berätta om nästa gång da jag även tar mig over till andra sidan av Frescobaldi-höjden. Där växer druvor som blir till Castello di Nippozzano, ett mycket sofistikerat Chianti, Montesodi, ren Sangiovese när den ar som bäst, och Mormoreto, ett Super-tuscan med anor i Amerika. Vi ses då!

No comments: